.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
Gästskådespelare
Caminous - Isaah Brown, Renord - Aidan Drummond, Pojkarna - Nico Ghisi & Alberto Ghisi
Story: Martin Gero, Regissör: Martin Wood, Produktions. NR: 4x16
En del av invånarna på planeten M5V-801, som tidigare användes som gruvarbetare av Genii, befinner sig i fara av allt värre jordskalv och dålig luft. Men eftersom dom är rädda för att åter bli exploaterade, är dom motvilliga att låta teamet från Atlantis flytta dem till ett säkrare område. Överste Samantha Carter följer med Dr Rodney McKay och Dr Jennifer Keller, för att försöka förhandla med dem personligen.
Under deras promenad från Stjärnporten genom övergivna fält till byn, ger marken efter och McKay faller ner i en övergiven kammare. Och när Carter och Keller ålar fram till hålet för att kontrollera att han är okej, vill det sig inte bättre än att dom också faller ner i kammaren. Ingen av dem skadas emellertid, men hålet i taket är alltför högt för dem att nå.
När dom letar efter en väg ut, upptäcker dom två dörrar. Där en av dem öppnas med en kod, och den andra är röd. Dom beslutar sig för att inte öppna den röda, eftersom rött många gånger betyder dåligt. Men när dom inte kan hitta något som hjälper dem med dörrkoden, bestämmer dom sig ändå för att öppna den röda dörren. När dom fått upp den, upptäcker dom en underjordisk djup avgrund. Arbetsrummet dom befinner sig i visar sig snart vara mycket instabilt, på grund av jordskalven. Men nu med deras extravikt, och jord från raset, så dröjer det inte länge förrän rummet rasar ned i avgrunden.
Dom är även medvetna om att ingen kommer att sakna dem, förrän om 5 timmar. Så dom kan inte vänta sig någon hjälp från Atlantis.
Carter och McKay försöker komma på idéer, hur dom ska komma undan. Planer som bland annat innebär att försiktigt bygga ett torn, bestående av trälådor som finns i rummet, samt ett repankare, vilka bägge misslyckas. Lådorna eftersom dom är så gamla och ruttna, repkroken fäster inte i den lösa jorden ovanför dem. McKay som vanligt är McKay, råkar dessutom slå hål i en gasledning som startar en brand. Som Carter måste riskera sitt eget liv, för att släcka.
Under tiden som teamet fortsätter att arbeta, och små jordskalv periodvis skakar kammaren. Samtalar dom för att hålla sina tankar, borta från faran dom befinner sig i. Carter och Keller slutar med att diskutera McKays brytning med Katie Brown, som även flyttat hem till Jorden. Slutligen inspirerad av ett bartrick, som Keller känner till bygger dom en genial bro av plankor fastsatta på stålställningar halvvägs upp till kammarens tak. Carter lyckas nästan att klättra hela vägen, men då kollapsar deras byggnadsverk. Och Carter faller till golvet, och bryter benet.
Som en sista möjlighet bygger McKay en hembyggd kanon, som han och Keller skjuter iväg en metallstång ut genom hålet omed förhoppningen att den ska tjäna som ankare för klätterrepet. När han och Keller drar det spända repet, rasar mer jord och sten ner i rummet. Mellan jordskalven och denna extra vikt, når kammarens stöd sin gräns. Och bågnar.
Kammaren börjar luta fruktansvärt mycket åt ett håll, och dörren till avgrunden öppnas, och Keller förlorar fotfästet och glider igenom den nu öppna dörren. Som väl är håller hon fortfarande i ena endan av repet, och McKay har grepp i den andra. Kellers liv hänger bokstavligen i hans händer, när hon dinglar över avgrunden... Men förutom att hålla i repet, har inte McKay någon idé hur han ska kunna rädda dagen …
.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
