.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
Gästskådespelare
Katie Brown - Brenda James, Överste Lorne - Kavan Smith, Dr. Radek Zelenka - David Nykl, Tekniker - Chuck Campbell
Story: Carl Binder, Regissör: Martin Wood, Produktions. NR: 4x13
Rodney McKay ska iväg på en lunchträff med sin flickvän Katie Brown, och berättar om detta för Överste Sheppard. Han talar även om att han bestämt sig för att göra ett viktigt beslut, han visar sen ringen han köpte senast han befann sig på Jorden.
Han går sen iväg till sin träff, men precis när han håller på med att arbeta upp sina nerver, för att ställa frågan till henne, Slår dörren till hennes växtodlingslabb igen och går i lås, något som sker över hela staden. Staden har uppenbarligen upptäckt en dödlig smitta, och dess automatiska nödkarantänsystem startat upp.
Tyvärr finns det varken någon radio eller dator i Katies labb, så McKay kan varken ta reda på vad som står på eller göra någonting. Allt han kan göra, är att oroa sig, det dröjer inte alltför länge förrän han övertygar sig själv att han smittas av den dödliga sjukdomen. När Katie vårdar honom hans olika ”tecken”, varnar han henne att det inte dröjer länge förrän hon blir sjuk och dör.
Men alla hennes försök att muntra upp honom misslyckas, och vid detta olyckliga ögonblick råkar hon hitta förlovningsringen i hans ficka.
McKay och Katie är inte dom enda som är fast, Ronon och Dr. Jennifer Keller är inlåsta tillsammans på sjukavdelningen. Keller känner sig frustrerad av att inte kunna hjälpa dom sjuka i stan, även Ronon är otålig av sin påtvungna overksamhet. Dom kommer så småningom upp med en djärv plan, att spränga sig ut från sjukavdelningen. Dom försöker använda sig av två stycken syretankar, där dessa ska slå sönder dörren, men planen funkar inte. Men en ömsesidig beundran, och dragning mot varandra, är dom oväntade frukterna av deras teamwork.
Carter och Zelenka blir fast i en av stadens hissliknande transportörer. Dom använder Dr. Zelenkas tablettdator för att få fram en statusrapport, dom upptäcker då att Atlantis kommunikationssystem, långdistansdetektorer, ventilation och till och med sanitära anläggningar krånglar på grund av ett fel. Vilket tillkommit av en strömspik efter en jonosfärstorm i planetens atmosfär. Karantänen är endast ett annat tekniskt fel. Det finns inte någon verklig smitta.
Inlåsta tillsammans i McKays labb, befinner sig Sheppard och Teyla, dom lyckas få access till McKays dator och upptäcker samma informationen. Dom upptäcker också ytterligare ett oroande tekniskt fel: Staden sänder en automatisk nödsignal, som varnar alla rymdskepp om smittan. Och det kan inte dröja alltför länge innan fiendeskepp upptäcker signalen, och leda dem rakt mot Atlantis nya topphemliga läge.
Med liten tid att utnyttja, slår Sheppard sönder ett fönster och och börjar klättra uppför Atlantis enorma huvudtorn. Och riskerar sitt liv för att nå kontrollrummet, som är beläget på toppen av tornet. När han kommit upp till balkongen utanför kontrollrummet, slår han in ett fönster och tar sig in för att slå av signalen.
Men till sin bestörtning går stadens självförstörelsemekanism igång samtidigt. Dom misstänker att detta inte beror på den avslagna signalen, utan på grund av det sönderslagna fönstret, vilket gjort att staden tror att karantänen brutits. Och Atlantis svar är att spränga sig själv i luften.
Nu blir Sheppard, Major Lorn och några andra tvungna att försöka ta sig fram till stadens kraftcentrets kontrollrum, och slå av självförstörelsen. Men detta uppdrag är dödfött om han inte kan befria några av sina kollegor, som kan hjälpa dem …
.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
